Idag har jag haft en härlig förmiddag med träning och hemma-spa. Det var behövligt kan jag lova. Hösten rasade på med mycket att göra och trevliga besök förstås. Vi fick över två veckor med tjejerna och sista veckan var vi i Korfos. Vädret växlade rejält, ena dagen badade vi och nästa dag tände vi kaminen. Men det är ju så att vi mår toppen i alla väder i Korfos.
Vi har lite sjukstuga här, Andreas har otur med hälsan och fick njurstensanfall förra lördagen.
Det fick bli ett besök till sjukhuset och det var en upplevelse igen. Nu till ett annat sjukhus i en annan del av Aten. En överfull och kaotisk akutmottagning. När vi väl registrerat oss blev vi slussade till ett slags landskap där en stor reception låg i mitten, där sköterskor och läkare administrerade. Runt om låg ca tio patientbås, med draperi. Det var överfullt med patienter och anhöriga i väntan på att få komma in i ett bås där man då blir undersökt. Allt var påfrestande, en äldre man fick hjärtstillestånd och det var mycket dramatiskt (mannen klarade sig). Mitt i eländet så jobbar personalen fantastiskt med stort tålamod. Läkarna här är duktiga och mycket noggranna.
Här kan man inte vara så privat med sina problem eftersom det är mycket folk och lite plats. Det samtalas med läkare och ibland sker det undersökningar vart man än befinner sig, mitt i kaoset. Ingen ide att vara blyg.
Andreas sten håller sig kvar och han "kryper på väggarna" av smärta till och från, stackarn.
Stämningen omkring oss är ganska låg, de flesta försöker klara sin vardag. Jag ser dock en förändring hos arbetsförmedlingen som verkligen försöker få in de unga i arbetslivet med olika program. Med urusel lön naturligtvis men det är något i alla fall. En början....
Kinderägg kan vara kluriga!
Vi har lite sjukstuga här, Andreas har otur med hälsan och fick njurstensanfall förra lördagen.
Det fick bli ett besök till sjukhuset och det var en upplevelse igen. Nu till ett annat sjukhus i en annan del av Aten. En överfull och kaotisk akutmottagning. När vi väl registrerat oss blev vi slussade till ett slags landskap där en stor reception låg i mitten, där sköterskor och läkare administrerade. Runt om låg ca tio patientbås, med draperi. Det var överfullt med patienter och anhöriga i väntan på att få komma in i ett bås där man då blir undersökt. Allt var påfrestande, en äldre man fick hjärtstillestånd och det var mycket dramatiskt (mannen klarade sig). Mitt i eländet så jobbar personalen fantastiskt med stort tålamod. Läkarna här är duktiga och mycket noggranna.
Här kan man inte vara så privat med sina problem eftersom det är mycket folk och lite plats. Det samtalas med läkare och ibland sker det undersökningar vart man än befinner sig, mitt i kaoset. Ingen ide att vara blyg.
Andreas sten håller sig kvar och han "kryper på väggarna" av smärta till och från, stackarn.
Stämningen omkring oss är ganska låg, de flesta försöker klara sin vardag. Jag ser dock en förändring hos arbetsförmedlingen som verkligen försöker få in de unga i arbetslivet med olika program. Med urusel lön naturligtvis men det är något i alla fall. En början....
